Ja asså jag tycker inte sånna här småförälskelser från då man var små gills som riktig kärlek.Men om det skulle gillas så var det väl förmodligen någon på dagis eller från tidigare åren av lågstadiet.
Då var väl alla kär i någon från sin klass, så några veckor senare kanske man bytte till någon annan i sin klass.
Minns då lärarna tvingade att man skulle "fråga chans" på någon på alla hjärtans dag, och jag gillade tydligen en kille i min klass då, så jag gick ju och frågade han.. Hahha asså det här är så fult så garvar ju för mig själv just nu..
Iaf så sa han ja och började tok jaga mig för då skulle det tydligen vara pussjagis..
Och då kom ångesten typ : jag gillar inte alls han och dissade han typ 3 sek senare. xD Taskigt men ja, så var det då xD
Så ja småbarns kärlek var väl som det var, och därför tycker inte jag att det räknas som äkta eller på riktigt.

Men ska man skriva om min första riktiga kärlek så var väl den med min kära vän Moas broder som jag var tillsammans med i nästan 2 år. =)

Asså vafan ska man säga...

Nu kom jag bara och tänka på alla knäppa minnen därifrån xD

Vi måste ha varit sjukt konstiga till början..
Det börja med att när vi skulle träffas första gången så dök inte han upp för då hade han gått hem till mask istället :O medans jag va ute och försökte få tag i han. :O Snällt liksom. xD

Sen tro jag fan att det tog ett halvår innan vi började vara med varann innomhus. :O
Seriöst vi var jämt ute, i backen eller vid gulhusen av alla ställen.
fast det var super kallt ute, och fast en gubbe i gulhusen hotade att polisanmäla oss för att vi var där inne. xD
Sjukt dampig gubbe xD

Ne men man skulle kunna säga att vi hade väl ganska roligt tillsammans.
Både bra och lite mindre bra stunder, men så är det ju alltid i ett färhållande.

Ne men att skriva om första kärleken var lite småsvårt endå, vet inte riktigt vad jag ska säga, så nöjer mig med det här så kanske jag kan skriva något bättre på nästa dag. :)